Without Bound

För ett par veckor sedan när jag stressade omkring i tvättstugan och köket för att hinna bli klar med hushållssysslorna innan jag skulle iväg till jobbet, så var det en tanke som slog mig. Hur jävla mycket tid spenderar inte vi människor på jobbet egentligen? Och vad får vi ut av det? Pengar att betala en saftig hyra för så att vi har ett stort fint hem att ta hand om så att vi får ännu mindre tid att faktiskt bara njuta av livet eller göra det vi mår bra av. En fet garderob att fylla med saker så att vi sedan får stå i timmar och sortera allt, och tro att det ska göra oss lyckligare på något vis. Det är en konstant stress för att passa i systemet. Det ska jobbas för att kunna bo och det ska jobbas för att kunna betala alla halvfabrikat och take aways vi tvingas äta eftersom att vi inte har någon tid över för att ordna våran egen mat medan vi tar hand om det vi kallar hem. Bostadsbristen är ett faktum, hyrorna själ nästan hälften av mångas inkomst, i vissa fall till och med mer. Vi jobbar ihjäl oss för ett hem vi inte har tid att leva i. För vems j'ävla lycka då egentligen? Så såg jag den här dokumentären igår och insåg att det är precis det där jag vill göra. Leva, för min egen skull.

Gillar

Kommentarer