Vi vet lika lite nu som då

Sitter i skolan och jobbar undan lite mindre uppgifter. Vi började dagen med föreläsning mellan 8 och 10 för att sedan har projektmöte fram till lunch och nästa föreläsning börjar inte förrän kvart över tre. De tråkiga med sådana dagar är att dagarna känns onödigt långa och att de alltid krockar med mina pass på jobbet så att jag inte kan springa över till kontoret trots flera timmar av ingenting, det bra är att man får mycket skolarbete gjort eftersom man ändå sitter här i flera timmar. Helst hade jag dock velat sova en stund, förstår verkligen inte var all trötthet kommer ifrån.

Sprang på en gammal vän som börjat studera i alla fall. Insåg hur länge vi känt varandra och hur mycket som har hänt och förändrats. "Du har ju alltid varit Lillan, men nu är du ju faktiskt vuxen." Från galna utekvällar, backstage-häng på sleaze-konserter och en naiv syn på livet som att ingenting spelade någon roll - vi hade kul där och då, till en allvarsam vardag med studier och beslut, samboförhållanden och karriärsplaner. Vi blir alla vuxna till slut, och vi alla har fått lära oss att det inte är slutet. Vi slutar inte leva för att vi blir vuxna, vi slutar inte ha roligt för att vi tar svårare beslut, vi måste inte bli bittra för att vi bär på mer erfarenhet. Vi är alla vuxna nu, det vi sade att vi aldrig skulle bli. Men det är inte slutet som vi trodde då, det är bara början på något nytt.Vi lever bara annorlunda, med det vi har och det vi behöver. Vi lever här och nu, precis som då, bara på ett annat sätt. Men faktum är att vi vet precis lika lite om framtiden som vi gjorde då. Det förändras aldrig.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229