Det är vad det är och blir vad det blir.

Ja, jag såg hundraåringen igår om ni undrar över det sjukt inspirerande citatet.

Tidsinställde de resterande av 5 (!!!) inlägg imorse och gick till tåget lätt som en fjäder. Det var som att en grå dimma plötsligt lättat och allt var vackert och ljust igen. Jag har flera gånger försökt skriva av mig i ett dokument på datorn men varje gång har det bara känts som att jag gömmer undan en hemlighet. Som om jag känner skuld och skam över vad livet gett mig. Livet, som egentligen är en  jävligt vacker sak liksom.

Så visst är det läskigt att öppna upp sig inför främlingar och ännu värre veta att människor jag känner kan läsa. Men hey, det är bara livet. Det är bara precis vad jag genomlevt hittils och det är ta mig tusan upp till mig vad jag gör med de erfarenheterna.

Så nu spottar vi ut det och blickar framåt. Tömmer ryggsäcken tror jag visst psykologer kallar det.

Nu ska jag fortsätta jobba och ikväll blir det middag hos farmor. Jag laddar upp med att svälta mig själv så att jag säkert får plats med varje portion hon tjatar på mig. 💪

Gillar

Kommentarer