Dags att prata ut

Puh, lång dag. En sådan där tuff och dryg dag då man slafsar i sig en sallad på tåget hem för att inte tuppa av och inte vet om ens illamående beror på för lite eller för mycket koffein.

Fick i alla fall tiden att gå genom att skriva ett utkast till ett inlägg jag funderat på länge. Dels för att skapa lite klarhet i hur det kommer sig att jag och Ola har bott ihop längre än vi varit tillsammans men också för att det känns som att det är på tiden att jag gör upp med mig själv och dåtiden och kan släppa och gå vidare - samtidigt som jag hoppas det kan hjälpa andra. Jag hör ofta om människor i samma situation, stöter fortfarande på bekanta i samma träsk och jag önskar att de också en dag kan få nog och ge sig själv ett bättre liv.

Texten blev i korta drag 5-6 sidor i min anteckningsbok och kommer få delas upp i flera delar i sådana fall.

Men frågan till er nu är om delarna skulle spridas ut på flera dagar i följd, spridas ut ännu mer eller publiceras efter varandra under en dag?