Sist på bollen men eftersom jag sällan yttrar mig om saker längre kan vi ju lägga upp allt på ett bräde så kan vi slåss om saken sedan. Få det överstökat liksom. Som ett åskoväder under högsommaren.

Människor som sätter rasist-stämpel på musik som handlar om historia - hur tog ni er igenom grundskolan?
Rasism handlar om värderingar, att återge historia genom texter som tonsats är inte en värdering. Ni kan lägga ner Sabataton-gate nu.

Jag tycker människor som utesluter gluten för att det är "nyttigare så" är lättlurade.
Du missar en massa saker din kropp behöver. Enda anledningen till att du känner att du mår bättre är för att du i allmänhet äter nyttigare. Det har inget med gluten i sig att göra. Och nej, du är inte "allergisk" för att du blir lite uppblåst. Ta det från en som levt med ett syskon som varit allergisk mot cirka allt gott i världen - det är fan ingen vacker historia. Ät vad du vill, spendera dina pengar på överprisat bröd om det känns bättre, men påstå inte att du gör det av några påhittade hälsoskäl som du läst i en skvallerblaska.

Att skaffa barn är inte det mest fantastiska som finns.
Jag vill kanske ha barn, för att jag älskar min sambo och för att jag därför kan tänka mig en familj med honom. Men det är inte för att jag ser barn som ett mål i livet eller för att jag tror att det är det mest fantastiska som finns. Hund däremot, hund och torp i skogen. Där pratar vi saker som är fantastiska.

Socker är inte farligt eller katastrofalt dåligt.
Sure, att kränga ett kilo lösgodis om dagen gör dig ju mätt på helt ofattbart lite bra saker. Men människor som får panik över att barn tillåts trycka en vaniljbulle i truten en eftermiddagsfika är rätt och slätt anledningen till att vi människor behöver varningsetiketter på tändvätska. Och om ditt sockerberoende faktiskt var ett beroende skulle du äta strösocker med sked. Gör du inte det äter du dina känslor och är en helt normal människa som tycker det är härligt med lite sött och gott.

Avkriminalisera droger och legalisera cannabis på samma premisser som alkohol.
Att straffa en människa för att den rökt på i sin lugna vrå och därför riskera att göra det svårare för personen att få ett jobb (eller behålla det jobb den har), körkort (förutsatt att personen inte var påverkad när den körde) och sitt liv är inte att hjälpa människor. Dessutom kostar det brutala summor pengar, pengar som kunde lagts på verklig brottslighet. En ungdom som brukar droger för att den inte mår bra, ska inte straffas av psykvården och vägras hjälp för att den är påverkad, den borde ges hjälp för att ha en möjlighet att sluta med sitt missbruk. Det är både korkat och själlöst att tro att majoriteten av detta bruk är något annat än antingen harmlöst eller ett symtom på något annat. Det finns de som röker gräs för att de fungerar bättre då, de finns de som tar heroin för att något annat inte fungerar bra. Oavsett är skuldbeläggande och ödeläggande av deras liv inte ett humant alternativ. Tvinga inte människor som inte mår bra att bidra till kriminella ligor, tvinga dem inte att skuldsätta sig till människor utan moral, tvinga dem inte att knarka i smyg där de riskerar att dö när de inte vågar be om hjälp, ta inte ifrån människor deras liv för något som kanske är det enda som får dem att hålla ihop det. Erbjud hjälp, och inte den typ av hjälp ni nu låtsas att ni ger.

Människor som inte är stensäkra på att aliens existerar är konstiga.
Herregud. Klart som fan de gör.

Så, vilken irriterar er mest? Kom ihåg att ta allt sådant här med en nypa salt, världen behöver inte vara så allvarlig hela tiden och ingen behöver tolka någonting personligt. Förutom om du inte tror på aliens, då är det faktiskt högst personligt.

1. Jag visste inte att mitt namn stavades med accenttecken förrän jag fyllt 22. Fram till dess trodde jag att det var något spånhuvud på någon myndighet som råkat skvätta med pennan. Visade sig att det var min egen mamma som var spåhuvudet fast hon hade skvätt helt medvetet. Med andra ord är det ingen som någonsin uttalar "e"et i mitt namn trots att man troligen borde det, tack och lov, jättejobbigt att uttala ju.

2. Jag har ett namn mer än alla mina syskon eftersom Leifsdotter lades till först när min syster döptes. Mitt fullständiga namn är Ann Sofié Eleonore Leifsdotter Magnusson men alla har alltid nöjd sig med Fia, så det var ju en waste of brainstorming.

3. Jag gick på kyrkans barntimmar som liten för att skaffa vänner eftersom vi aldrig behövde gå på dagis. Istället hängde vi med farmor och farfar nästan varje dag. Idag har jag gått ur kyrkan, har möjligen ett litet samband.

4. När jag var 10 var jag tydligen helt övertygad om rimligheten att jag kunde bli mördad och såg till att skriva ner min sista önskan (och barmhärtighet över mördaren) ifall detta skulle ske. Ingen vet varför, men det var väl lika bra liksom!

5. Jag har alltid haft en dröm om att hitta ett lik ute i skogen och letar alltid efter spår av döingar när jag är ute och vandrar. Jag vet inte var fascinationen kommer ifrån, jag har bara alltid gjort det.

6. Jag är äldst av fyra syskon. En syster och två bröder. Dessutom har jag turen att ha en barndomsvän som utvecklats till att bli mer som en bror han med, tillsammans med hans lillebror som tyvärr inte längre finns på jorden.

7. Jag har några vita fläckar på mitt ena lår som tidigare täckte hela låret. Ingen vet vad det är men det har aldrig kliat eller gett mig besvär. Mamma påstår att de kallade det för något med kräfta när vi kollade upp det när jag var liten, men det ger inga träffar på google. Jag tror det är någon variant av pigmentfläckar. Som tonåring badade jag alltid med långa badshorts eftersom jag tyckte att det var jobbigt att människor stirrade. Den stora fläcken försvann när jag var strax över 20 men för ett år sedan märkte jag att den börjat komma tillbaka även om det nu bara är små utspridda fläckar. Nuförtiden tycker jag de små vita fälten är ganska gulliga och känner de för att stanna är jag helt okej med det.

8. Jag har alltid sett, hört och känt saker jag inte kan förklara. Det är inget jag pratar så mycket om dock eftersom det allt som oftast slutar med en mycket tråkigare diskussion. Kaffetanten vi hade i vår etta är nog min favorit i alla fall, hon verkade skön, mest baserat på att hon bara syntes till när man bryggde kaffe.

9. Min släkthistoria på min mammas sida är ett enda virrvarr av rika män och kringresande folk, how's that for a plot twist? Dessvärre har vi inte kunnat utforska alla delar då min gammelmorfar är okänd och ingen (inte ens min mormors mamma) vågat säga vem han var. Min mormor blev placerad på barnhem och växte sedan upp med sina fosterföräldrar. Hennes mamma blev omyndigförklarad av avledningar som troligen enbart gick att finna år 1941.

10. Jag är en riktig periodare när det kommer till i stort sett allt - men främst mat och dryck. Det enda som aldrig slutar vara gott är potatis, eller potäter som jag säger eftersom det låter roligare. Jag lever för de små rackarna och om jag bara fick välja en sak att äta resten av livet skulle det vara potäter i olika former. Mer potäter åt folket ta mig fan!

Lördagens planer: Ätit sen frukost/brunch med barndomsbästis och äntligen fått klarhet i C-uppsatsens struktur! Resten av dagen ska jag bara skriva lite på uppsatsen och ta det lugnt.

Resten av helgen: Blir troligen lite jobb och uppsatsskrivande men i övrigt väldigt lugnt. Behöver verkligen tid för återhämtning känner jag då ångesten legat och lurat och varit riktigt jävlig emellanåt.

Veckans känsla: TRÖTT! Har varit så toktrött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Vill bara sova, sova och sova lite till. Någon mer som känner så? Är det väderomslaget och våren som försvann lika fort som den kom?

Veckans fundering: Vad fan gör jag efter examen? Vem är jag?

Veckans roligaste: Jag skulle vilja säga fredagskvällen med härliga människor men det där med umgänge är så galet ångestladdat för mig att dagens pluggfrukost nog toppar det. Jag och Hanna har känt varandra sedan vi var fyra och trots livets upp och nedgångar har vi alltid hittat tillbaka. Det krävs en speciell typ av vänskap för att man ska kunna sitta och skratta medan man hjälps åt med en kandidatuppsats. Och framför allt krävs det tålamod när man ska vara pedagogisk och förklara saker för någon som inte kan hålla fokus på tråkiga saker längre än tiden det tar att säga "kandidatuppsats". Ett tålamod hon besitter som jag är evigt tacksam för.

Veckans tråkigaste: Vädret som gjort mig alldeles sänkt och oinspirerad. Och att en av grabbarna på praktiken drar till Norge i helgen, kommer bli tomt på kontoret!

Veckans ytligaste: Min nya kimono och min nya ryggsäck. Den ryggsäck jag använt den senaste tiden är precis så stor att datorn får plats och jag behöver mer utrymme än så. Hittade en snygg på boohoo för en rimlig slant. Ska visa er senare!

Just nu: Pimplar kaffe och överväger en power nap innan jag tar tag i disken och bokar tvätt-tid.